Märtasidan

Märta – hästflickan som är livrädd för hästar!

”Jag heter Märta. Jag har blivit helt tokig i hästar! En dag på väg hem från skolan, såg jag en flicka som red på en silvrig häst. Då knäppte det till i mig!”

Så börjar berättelsen om Märta som blir hästflicka – eller blir hon det? Hästflickor ska ju vara så bestämda. Men en drömmare måste väl också få älska hästar?

Märtaböckerna ingår i bokförlaget Bonnier Carlsens serie Lätt-att-läsa. Böckerna handlar om Märta som börjar rida. De handlar om kärleken till hästar, livet i stallet, kompisarna, rädslan och glädjen. Nybörjarläsaren får också en del fakta på köpet. Böckerna är lättlästa och har många bilder i färg.

Böckerna är skrivna och illustrerade av Erika Eklund Wilson och kan läsas av både hästbitna och hästrädda.

Det finns hela nitton böcker om Märta: Märta börjar rida (2009,) Märta galopperar (2009), Märta rider vilse (2010), Märta på hopptävling (2010), Märtas hästbok (2011), Märta och Silverhästen (2012), Märtas hästsommar (2012), Märta och stallkompisarna (2013), Märta på ridläger (2014), Märta och sagohästarna (2015), Märta och islandshästarna (2016), Märta på turridning (2017), Märta och storhästen (2017), Märtas stalljul, Märta rider ut (2018), Märta och hemlisen (2019), Märtas otursdag i stallet (2020), Märta och hästfesten (2021) och Märta och rymmarhästen (2022) .

Det finns också två Pixiböcker: Märtas luciatåg (2019) och Märta och bullhästen (2022).

Märtaböckerna finns även som ljudböcker,

med underhållande lyssning med extra mycket ljud och fin inläsning av Philomène Grandin.

De är utgivna på Bonnier Audio.

Om Erika

Jag som skrivit och ritat Märtaböckerna heter Erika Eklund Wilson. Jag är född 1964 i Uppsala, men bor nu i Huddinge.

Efter att ha gått ut Konstfackskolan 1990 började jag rita som yrke, men har alltid ritat sen jag var barn.

Egentligen har jag aldrig slutat rita. De flesta barn ritar, men tröttnar när de börjar bli stora eftersom de tror man måste rita så perfekt. Men jag fortsatte ändå, och skrev ganska mycket också. Det var kul att skriva pratbubblor till bilderna. Ibland försökte jag skriva längre berättelser också. När jag var i Märtas ålder blev jag hästtokig, men precis som hon var jag ganska rädd för hästar. Det var lättare att sitta hemma och rita och skriva hästtidningar, eller rida på trähästar. För några år sedan hittade jag tidningarna igen, och då blev jag sugen på att försöka skriva hästböcker. Så kom Märtaböckerna till. Innan dess hade jag jobbat enbart med att rita i matteböcker, barnböcker och annat. Skrivandet var nytt…

Min mamma var läroboks- och barnboksillustratör hon också. (Vill du se hennes bilder kan du klicka här.) Jag lärde mig själv läsa i hennes svenskabok Nu läser vi! på 1970-talet. Vi bodde i ett gammalt hus i en bondby på landet och på bussen till skolan kallade de oss ”Barnen i Bullerbyn”. På den tiden hade man inte dator hemma, så vi ritade och fantiserade mycket. Och vi lekte ute – åkte på isflak, klättrade i träd, balanserade på järnvägsspår, lekte vid ett stort vattenfall i en strömmande å, cyklade utan hjälm och annat farligt! Nu som vuxen bor jag i en äldre villa med stor trädgård, är gift och har två flickor. Jag gillar fortfarande att vara utomhus så mycket som möjligt, i trädgården eller i skogen. Så gillar jag att sjunga. Jag är med i en kör.

Läs mer om mig och mina böcker på min hemsida.

Fotot är taget av Karin Wilson

Foton

På bilden högst upp till vänster är jag kanske 9-10 år, klädd i röd tröja. Min syster och mina kompisar Malin och Boel är också ute och rider på våra hemsnickrade trähästar.

På det svartvita fotot är jag 15 år och står med vår häst Lill-Fia. Färgfotot under är taget många år senare, när jag är och hälsar på Fia hos hennes nya ägare.

När min syster Sara och jag var små hade vi en egen hästtidning som vi skrev och ritade själva. Den hette FRUST.